| I'm moving in.... | ||||||||||||||||||||||||
| R�ttor �kenr�ttor | ||||||||||||||||||||||||
|
|
En glad r�tta blir ett bra husdjur. Du m�ste t�nka p� att r�ttor �r ett levande djur och ska sk�tas som den ska. Man ska g�rna leka med den ofta och l�ta den g� ut p� sp�nnande utflykter. R�ttor bits aldrig (Om du inte missk�ter den). F�r att r�ttan inte ska k�nna sig ensam b�r du ha flera r�ttor i buren d� r�ttor �r flockdjur. R�ttan beh�ver b�de motion och uppm�rksamhet f�r att trivas. Yngre barn kan inte sj�lva ha ansvaret f�r att r�ttan inte endast ska uppm�rksammas sporadiskt, d� den f�rvildas i sin bur. �KENR�TTOR Gerbiler �r sm� gnagare som ser ut som ett mellanting av en hamster och en r�tta. Svansen �r p�lsbekl�dd och huvudet �r avrundat vilket ger ett gulligare intryck �n en takr�tta. P�lsen �r ofta viltf�rgad eller m�rkt brun, men kan �ven vara gyllene, gr� eller n�gon annan nyans. Gerbilen �r ett v�ldigt piggt och nyfiket djur. Ist�llet f�r att sova hela dagen och vara uppe hela natten �r gerbiler aktiva periodvis under dagen respektive natten. De varvar sovstund och lekstund dygnet runt. Gerbiler �r l�tta att f� tama och de bits s�llan, bara n�r de blir skr�mda eller arga av n�gon anledning. Om man har en hona och en hane tillsammans kan man v�nta sig m�nga ungar. Honan �r dr�ktig i 24 dagar och kan bli dr�ktig igen n�stan direkt. Kullstorleken kan variera men vanligast �r ca 4-6 ungar per kull. Gerbilerna �r fina f�r�ldrar som tar hand om sina ungar och uppfostrar dem tills de �r ca fem till sex veckor gamla. D� �ter de mat och dricker sj�lva och man kan ta ifr�n dem fr�n f�r�ldrarna. | |||||||||||||||||||||||
| Marsvin | ||||||||||||||||||||||||
|
|
Vad �r ett marsvin? Marsvinen bruknar r�knas som gnagare, �ven om nyare forskning har visat att de genetiskt sett inte h�r till gnagarsl�ktet. Marsvinen saknar svans, men de har svanskotor kvar (precis som m�nniskan) vilket tyder p� att de en g�ng i tiden har haft en svans som har tillbakabildats. Marsvinet som s�llskapsdjur Marsvin �r trevliga som husdjur. De blir snabbt tillgivna och har du flera marsvin m�rker du att alla har sin egen personlighet. Storleksm�ssigt �r marsvin st�rre �n hamstrar och n�got mindre �n kaniner, s� de �r n�got l�ttare att handskas med. P� det s�ttet kanske marsvin �r l�mpligare f�r barn. Men man f�r inte gl�mma att alla djur �r individer, och som �gare ansvarar man f�r att ens husdjur f�r en bra omv�rdnad under sin livstid. D�rf�r kan det vara bra om n�gon vuxen har det yttersta ansvaret f�r djuret. Marsvin bits s�llan. Om det skulle bita dig, �r det av r�dsla f�r att du kanske tagit f�r h�rt i marsvinet s� det har gjort ont. Normalt sett �r marsvin fredliga djur. De tycker om att sitta i ditt kn� och bli klappade, men de uppskattar ocks� att f� springa runt p� golvet. Max �ldern: ca 5-7 �r, men det finns marsvin som blivit upp till 10 �r gamla. Vikt: ca 900 g - 1500 g. Hanar v�ger oftast mer �n honor. K�pet Ett marsvin ska inte vara yngre �n 6 veckor d� du k�per det. Du kan k�pa marsvin i djuraff�rer eller hos n�gon uppf�dare. K�per du av en uppf�dare f�r du oftast en stamtavla d�r du kan se ditt marsvins mor- och farf�r�ldrar. Vid k�pet �r det viktigt att du ser efter s� marsvinet ser friskt ut. P�lsen ska inte ha n�gra kala fl�ckar, och �gonen och nosen f�r inte rinna. Det �r ocks� viktigt att honorna bor separerade ifr�n hanarna, annars kan du l�tt f� en dr�ktig hona med dig hem. Flera marsvin ihop Marsvin �r flockdjur och vill helst bo flera ihop. Det b�sta �r om du skaffar tv� honor eller tv� hanar som f�r v�xa upp tillsammans. Om du redan har ett �ldre marsvin �r det inte s�kert att det accepterar att en yngre marsvinskompis flyttar in i buren. L�t dem d� tr�ffas p� en st�rre yta, tex ute p� golvet i b�rjan. T�nk ocks� p� att tv� marsvin kr�ver en st�rre bur �n ett ensamt djur! Kan marsvin prata? Marsvin pratar med varandra och med oss, med en m�ngd olika l�ten. De vanligaste l�tena �r ett svagt kuttrande d� marsvinet trivs, och ett g�llt "visslande" d� marsvinet tigger efter n�got gott tex om du prasslar med en plastp�se med gr�s i , eller om du �ppnar kylsk�pet och marsvinet vill ha gurka. Kan marsvin bada? Om marsvinen �r smutsiga i p�lsen kan du bada dem. Speciellt l�ngh�riga marsvin blir l�tt smutsiga i p�lsen. Marsvin har n�got h�gre kroppstemperatur �n m�nniskor, s� bada i lite varmare vatten �n vad som k�nns ljummet, men vattnet f�r inte br�nnas! Du kan bada i gnagarschampo eller Dogevit hundschampo. Om du vill kan du anv�nda balsam. Om du misst�nker att ditt marsvin har ohyra badar du i ohyre schampo som tex Dermocan som finns p� apoteket och hos djuraff�rer. Bada inte marsvinets huvud om det inte �r absolut n�dv�ndigt. Marsvinet kan l�tt f� vatten ner i lungorna. Du badar enklast genom att l�ta marsvinet st� med bakbenen i vasken och frambenen i din ena hand, medan du anv�nder den andra handen f�r att sk�lja av schampot. D� undviker du att marsvinet hoppar upp ur vasken. Torka marsvinet noga, och l�t det sitta i en handduk i din famn tills p�lsen �r torr. Du kan ocks� prova att f�na p�lsen torr. Det �r viktigt att du t�nker p� att marsvinet inte fryser. Sl�pp inte in det i buren med v�t p�ls. Om marsvinet fryser blir de l�tt f�rkylda. Lite om mat... Marsvin �r vegetarianer. Basfodret best�r av h�, c-vitamin och marsvinspellets. H� (ej halm!) beh�vs f�r matsm�ltnigen. C-vitamin �r livsviktigt f�r marsvin, och det finns i gr�nfoder, vitk�l, paprika och mandarin. (Marsvin, apor och m�nniskor �r de enda som inte sj�lva kan bilda c-vitamin!) RASER Det finns m�nga olika raser och f�rger hos marsvin. L�ngh�rsraser: sheltie (l�ng p�ls utan lugg och utan virvlar), peruan (med lugg och virvlar), coronet (utan lugg, men en virvel i pannan), texel (l�ng krullig p�ls, utan lugg), alpaca (l�ng krullig p�ls, med lugg), merino (l�ng krullig p�ls, med en virvel i pannan) Str�vh�rsraser: teddy/rex (som har uppr�ttst�ende p�ls), abessinier (som ska ha ett visst antal virvlar p� kroppen, placerade efter ett visst m�nster). En abessinier som inte �r rasren brukar kallas f�r virvelmarsvin. Sl�th�riga marsvin �r kanske de som �r vanligast i djuraff�rerna. De �r korth�riga med sl�t p�ls. Ett crested-marsvin �r sl�th�rig men har en virvel (crest) i pannan. De marsvin som finns i djuraff�rerna �r oftast korsningar. Vill du k�pa ett rasrent marsvin b�r du kontakta n�gon uppf�dare. Adress och tel.nummer kan du f� av n�gon marsvinsf�rening. F�reningarna ger �ven ut medlemstidningar och ordnar utst�llningar f�r b�de rasdjur och keldjur. | |||||||||||||||||||||||
| Hamster | ||||||||||||||||||||||||
|
BUREN | Det allra f�rsta du m�ste ha n�r du ska k�pa hamster �r ju naturligtvis en BUR! G�r man in i en djuraff�r idag och tittar p� deras hamsterburar finner man att burarna finns i en m�ngd olika utf�rande - det ena lyxigare �n det andra. Jag anser att de flesta av dagens burar tillverkas mer f�r hamster�garens �ga, �n f�r hamsterns behov. Vad finns det t.ex f�r tanke p� med 50-60 cm h�g, RUND bur med 3-4 v�ningsplan som dessutom �r halva, dvs hamstern kan ramla ner en bra bit uppifr�n? F�r det f�rsta - en hamster vill ha en h�rna till allt, en h�rna att kissa i, en att sova i och en att ha maten i osv. Personligen tror jag inte att en hamster kan trivas i en rund bur eftersom den ju helt saknar h�rn. Dessutom ska en hamsterbur vara betydligt l�gre �n s�. Det finns bra v�ningsburar, men den variant jag just beskrivit h�r inte till dom, tyv�rr. Dessutom ligger priset oftast p� bra mycket mer �n vad buren faktiskt �r v�rd! Titta ist�llet efter en s.k. Duna-bur. Det �r en bur som �r stor p� ytan, dessutom �r den helt i plast (med galler upptilll och lufth�l p� sidorna) och har f�rdelen att hamstrarna ej kan gnaga i gallren nattetid och skava sig p� nosen. Duna-burarna �r alldeles utm�rkta f�r hamstrar, oavsett om du har en Dv�rghamster eller en Guldhamster. Och det g�r ocks� utm�rkt att skaffa ett begagnat akvarium till hamstern, likasom med Duna-burarna m�ste hamstern d� ha tillg�ng till motion genom att du ger den ett hjul, kanske en kl�tterst�llning och frukttr�dsgrenar att gnaga p�. T�nk bara p� att i en Duna-bur kan hamstern inte kl�ttra, som den kan i en traditionell gallerbur. D�rf�r m�ste den ha motionshjul, och s�tt g�rna in lite annat i buren s� hamstern f�r en chans till motion, vilket dessa pigga sm� djur beh�ver. HJULET Har du en Guldhamster och f�tt ett litet plasthjul med en bur som du k�pt - kasta ut det plasthjulet och g� till en v�lsorterad djuraff�r och k�p ett stort motionshjul i metall eller helt i plast d�r hamstern kan springa i med RAK rygg. Titta n�r din hamster springer i hjulet. Ser det obekv�mt ut f�r hamstern, �r hamsterns rygg liksom b�jd som ett U, d� �r hjulet f�r litet och ska bytas ut. VATTENFLASKA En vattenflaska b�r du absolut k�pa. Den minsta varianten som egentligen �r avsedd f�r m�ss r�cker alldeles utm�rkt, eftersom man �nd� byter vattnet varje dag. En vattensk�l i hamsterns bur �r ingen bra ide' eftersom hamstern garanterat kommer att v�lta ut vattnet eller skv�tta ner sp�n i sk�len varje dag, och vissa hamstrar kanske t.o.m. sl�par ner sin p�ls (g�ller allts� s�rskilt LH hanar) i vattnet och f�r sedan fula tovor i p�lsen orsakade av sp�n och vatten som �r n�stan om�jliga att f� bort. En vattenflaska �r allts� v�rd de ca 15 kronor den kostar, och �r absolut n�got man b�r investera i. HUS Din hamster M�STE inte ha ett sovhus. En vanlig uppfattning bland hamster�gare �r att hamstrar m�ste ha ett hus att sova i, men s� �r inte fallet. Hamstern g�r sig l�tt ett bo av kuttersp�nen (eller om man har annat str� s� ger man den hush�llspapper - OBS! Ej tidningspapper pga alla hamstrar t�l inte trycksv�rtan!) men vill man �nd� ge hamstern ett bo kan man g�ra ett bo sj�lv av en gammal kartong, t.ex. D� f�r man t�nka p� att byta ut den d� och d� eftersom den kan bli ofr�sch efter ett tag, men det �r inga st�rre problem. Ska man k�pa bo-hus ska man INTE k�pa ett plasthus, vilka �r alldeles f�r t�ta och oftast ocks� f�r sm� f�r hamstrarna. F�ljden kan bli hudproblem, om hamstern sover i ett litet t�tt plasthus under en l�ngre tid. K�p d� hellre ett rymligt tr�hus. MAT F�rs�k om m�jligt att k�pa hamstermat i l�svikt. Hamstermat som jag direkt avr�der ifr�n �r det foder man kan hitta i vanliga ICA- och Konsum-butiker som ligger paketerat i 1 kilos plastp�sar och som �r direkt ohygieniskt. De �r oftast f�r gammalt och inte aptitligt f�r hamstern. Till r�ga p� allt ligger kilopriset oftast upp�t en 30-40 kronor (!). G� ist�llet in i en v�lsorterad djuraff�r och se om de har hamsterfoder i l�svikt, och k�p (om du bara har en hamster) 1 kilo i taget s� att det inte hinner bli f�r gammalt. Man KAN ju naturligtvis blanda eget foder, men jag avr�der fr�n det om man bara har en eller ett par hamstrar, eftersom det bli s� mycket av om man blandar sj�lv, att man s�llan kan hinna g�ra slut p� det innan det blivit g�r gammalt. P� sommaren kan du dryga ut hamsterns basfoder med f�rskt gr�s, f�rska l�v fr�n t.ex bj�rk, och frukttr�dsgrenar. Hamstern ska ocks� �ret runt f� tillskottsfoder best�ende av frukt, gr�nsaker, pasta, ris, rotfrukter �ven potatis etc. etc. men mer om detta p� mina �vriga hamstersidor. Ett mer ovanligt inslag i hamsterns f�da �r n�got som jag brukar ge mina. N�mligen levande f�da, i form av mj�lmaskar. Inte s� vackra att se p� eller att ta i, men hamstrarna �lskar det och dessutom �r det nyttigt f�r dem. Ca en g�ng i veckan kan man ge hamstrarna mj�lmask och de �r ganska enkla att sj�lva "f�da upp" (odla �r kanske mer r�tt ord) om man vill det. MATSK�L Den b�sta typen av matsk�l till en hamster �r den typen av keramik som �r ganska stora och som hamstern inte kan v�lta. Man kan ocks� ha plast, med hamstern v�lter oftast matsk�len n�stan direkt, och vissa hamstrar kan vilja gnaga p� plasten vilket inte �r s� bra, men det finns �ven bra sk�lar i plast. Jag r�der dock att k�pa en keramiksk�l d� prisskillnaden �r obetydlig. KUTTERSP�N/BURSTR� Man kan ha turen att ha ett s�gverk n�ra intill sig, och ha m�jlighet att k�pa sp�n d�r, t�nk bara p� att det ska vara kuttersp�n - allts� det som uppst�r vid hyvling - och inte s�gsp�n, som uppst�r vid s�gning och �r alldeles f�r finkornigt och kan orsaka besv�r i luftv�garna hos hamstern. Annars finns det storbalar avsedda f�r h�star, att k�pa. K�p hellre en s�dan f�r ca 50 kronor, och l�t den st� i garaget (OBS! M�ste vara torrt d�r man f�rvarar den annars kan hela balen bli fuktskadad) �n att k�pa sm�sp�norna i ICA-butiken, f�r 20 kronor styck. �t mina ca 40 djur g�r �t 1 s�dan storbal i m�naden, allts� �r kuttersp�nen v�ldigt billig om man k�per i ekonomif�rpackning. Det finns �ven s.k. Milj�str�, vilket jag rekommenderar �t L�ngh�rshamstrarna, speciellt hanarna. Det �r pelleterat sp�n och man ger d� hamstern extra, s�nderrivet hush�llspapper att bygga bo av. Vissa anv�nder Toa-L�tt allts� kattstr�et, men personligen tycker jag b�ttre om Milj�str�. Kostnaden blir h�gre �n med kuttersp�n men det �r mycket drygt.
|
Favourite links
|
|
| ||||||||||||||||||||
|
This page has been visited
|